A letter from the EU Commission to the Swedish Government last week has made the Hunter's Organizations going berzerk.

Here is the letter.

Ett brev från EU till Miljödepartementet i förra veckan har fått de svenska Jägareförbunden att gå i taket. (J&J)

Så här lyder brevet. Man märker tydligt ironin t.ex. i kommentaren om kvoten på 32 vargar; att med den kvoten så måste naturligtvis Naturvårdsverket ha ett uppföljningssytem...

Det tycks som att allvaret i EU:s krav på  Sverige börjar gå upp för jägarorganisationerna.

Pröva i EU-domstolen
Flera nya röster höjs nu för att det vore lika bra att få saken prövad i EU-domstolen, bl.a. Olof Liberg, Grimsö viltforskningsstation, som tycker det är absurt att EU skall detaljgranska den svenska vargförvaltningen.

Inte roligt
Det blir ingen rolig situation i vargområdena om vi tappar allt grepp om förvaltningen under tiden som processen pågår, säger Kurt Borg, ordförande för JRF i Värmland.

Mer i J&J

Idag kom ett efterlängtat besked - EU har i ett brev till svenska regeringen krävt att få detaljgranska alla skyddsjaktsbeslut som fattas i Sverige, oavsett om man sagt ja eller nej till jakt. Senast dagen efter beslutet har fattats skall det finnas hos EU.

Kan inte längre hemlighålla
Detta betyder t.ex. att länsstyrelserna inte längre kan hemlighålla skyddsjaktsbeslut på det sätt som gjordes i Jämtland med skyddsjakten i Mittådalen härom veckan. Då dröjde det 6 dagar tills beslutet offentliggjordes.

Skarpt brev
Det står i brevet att de beslut som EU-kommissionen hittils fått in kan räknas på ena handens fingrar.

Mer i J&J

Lindesbergs centerpartistiske oppositionsråd Jonas Kleber vill se över EU:s art- och habitatdirektiv.

-Direktivet är ålderstiget och det är viktigt med smidig skyddsjakt säger Kleber till Jakt & Jägare sedan hans lösgående hund på fredagen blivit biten av en varg.

Hur det gick för vargen vid mötet är oklart. Ingen såg händelsen.

Mer i J&J.

Det har kommit en del kritik de senaste dagarna mot att EU-kommissionen ifrågasatt och även tydligt tagit ställning mot den svenska linjen i vargfrågan (här). Bl.a. säger Svenska Kennelklubbens ordförande i Jakt&Jägare att man har samma uppfattning som Svenska Rovdjursföreningen som han menar vara en extremistorganisation (sic!).

Nu har också Gunilla Grönvall, Naturdemokraterna, uttalat sig i saken. Naturdemokraterna aspirerar på mandat i riksdagen vid kommande val och Grönvall ligger också bakom kampanjer mot varg i Roslagen och Rialareviret, samt även varg över huvud taget i Sverige.

Till Jaktjournalen säger hon att hon tänker JO-anmäla EU-kommissionen:

– Jag tyckte texten tydligt tog ställning i vargfrågan. Något som jag anser vara olämplig. EU-kommissionen ska vara opartisk.

Detta visar att Grönvall helt missat EU-kommissionens uppdrag. Den skall tillvarata unionens gemensamma intressen, föreslå nya lagar, se till att de verkställs samt agera som EU-fördragens försvarare.

Det är EU-kommissionens uppgift att se till att Sverige inte tar sig för stora friheter utan följer de gemensamma lagar och regler vi har i EU, t.ex. att överenskommelser om vargjakt följs. Den skall absolut inte vara opartisk. Det borde Grönvall känna till.

Sveriges natur är en gemensam angelägenhet för oss alla, oavsett var vi bor i EU. Där är EU:s linje helt klar.

Det har varit många uttalanden från EU-kommissionär Janez Potocnik på sista tiden, många krav från EU-kommissionen på hur Sverige skall sköta sin rovdjurspolitik. Vad är det då egentligen som gör att svensk landsbygd angår EU? Varför tycker EU-kommissionen det är så viktigt att försvara Art- och Habitatdirektivet?

- I botten ligger en filosofisk fråga. Vad är det som säger att folk som råkar bo i närheten av var ett visst djur uppehåller sig skall ha rätten att döda detta djur? Naturen och djuren är allas och ingens egendom. Den som dödar en varg har ihjäl ett djur som tillhör och är en angelägenhet för hela svenska folket såväl som Europas folk.

Sverige har en stark profil inom djurskydd. Men på samma sätt som vi i Sverige menar att det inte bara är en bondes ensak om han plågar sina kor är det alla EU-medborgares skydlighet att värna om de vilda djuren.

Därför är det viktigt att följa upp skyddsjaktens tillämpning i praktiken.

Vi vet att EU-kommissionen är helt beroende av allmänhetens ögon och öron för att kunna upprätthålla lagen och säkra vargens överlevnad.  Vet du något? Kontakta Nordulv så kan vi förmedla det vidare.

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Hanne Kjöller ironiserar idag på DN:s ledarsida över den Sveriges brist på förmåga att ta EU-kommissionens kraftfulla uttalanden på allvar. Hon avslutar:

"Men det är ju helt fantastiskt! ”Vi kommer inte att tveka att driva ärendet till EU:s domstol om Sverige inte följer unionens regler”, säger Janez Potocnik. Kommissionen visar tänderna och Sverige svarar med att skicka frågan nedåt, utåt och bortåt."

EU-kommissionens kontor i Sverige skriver på sin hemsida följande:

EU-kommissionären för miljöskydd, Janez Potočnik, kommenterade Naturvårdsverkets beslut att delegera beslutsrätten till skyddsjakt på 32 vargar till länsstyrelserna i en intervju med TT, publicerad den 29 januari 2012.

Kommissionären förklarar i tydliga ordalag att skyddsjakt inte får bli en maskerad licensjakt (som ju nu stoppats efter EU-kommissionens intervention). Kommissionären var också kritisk och förklarade att det "--- vore logiskt om den som inför skyddsjakt på varg också har klara regler för hur den skall se ut. Det måste absolut finnas en klar definition för i vilka fall skyddsjakten får genomföras, hur den skall se ut och vad som krävs innan ett sådant beslut kan fattas ---".

I avsaknad av sådana instruktioner understryker kommissionären att skyddsjakt bara får ske om det inte finns några andra lösningar, som till exempel att sätta upp stängsel för att skydda får, flytta vargar eller exempelvis förse hundar med bjällror. Om inga andra lösningar är möjliga så kan skyddsjakt bara komma ifråga vad gäller ett tydligt identfierat djur som man vet är farligt eller skulle kunna orsaka allvarlig skada; med andra ord kan en flock eller grupp vargar inte bli föremål för kollektiv skyddsjakt.

Enligt Naturvårdsverkets egna siffror dödade vargen under året 2010, 21 hundar - 14 jakthundar och 7 sällskapshundar. Det finns ungefär 200.000 jakthundar i Sverige. Enligt Agria försäkrings- bolag dödades eller skadades 800 hundar i trafiken, 144 dödades eller skadades av annat vilt eller vildsvin, 43 drunknade, 15 dödades eller skadades av vådaskott och 16 dödades eller skadades av varg under 2010. Enligt denna statistik, som alltså avser försäkringstagare i Agria så var vargen ansvarig för 1,5 % av fallen av dödade/skadade hundar år 2010. I vilken mån Vargarna själva blivit jagade eller angripna av de drabbade hundarna förtäljer inte statistiken. Samma år rev vargen 200 av landets 550.000 får och ägarna till dessa får fick full ekonomisk ersättning av staten.

EU-kommissionären Potočnik var mycket tydlig i sitt meddelande: " --- Vi kommer inte att tveka att driva ärendet till EU:s domstol om Sverige inte följer unionens regler ---".

EU-kommissionär Janez Potočnik kommenterade idag den svenska vargjakten på sin Facebooksida:

Den svenska skyddsjakten måste följa EU-lagstiftningen och får inte vara en dold licensjakt.